Göteborgs universitets svar. Vi svarar och påminner bl a om fråga 7.

SVAR FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET:

.

.

GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÖGSKOLAN FÖR FOTOGRAFI

.

SVAR TILL REDAKTIONEN FÖR
BLOGGEN TERJADE FOTON
ANG FÖRELÄSNING AV TERJE
HELLESÖ

2012-05-03  dnr G 2012/225

.

Prefekt
Lasse Lindkvist
lasse.lindkvist@hff.gu.se
031 – 786 43 43

.

Till redaktionen för bloggen Terjade foton

Tack för ert brev och ert engagemang. Det är ganska sällan undervisningen här på Högskolan för fotografi (HFF) ger upphov till frågor från allmänheten så jag är glad över ert brev. Jag har full förståelse för att det kan verka underligt att vi bjuder in Terje Hellesö som föreläsare till HFF och låt mig försöka förklara i vilket sammanhang det sker.

För det första, kursen där Hellesö ska föreläsa i heter ”Den frusna fotografens heta hjärta – om naturfotografi och lögnens politik”  – redan i namnet kan man kanske utläsa att kursen kommer problematisera naturfotografi och söka dess gränser. Kursansvarig lärare Frida Klingberg skriver så här om varför hon bjudit in Hellesö:

Kursen kommer bland annat att behandla naturens representation i naturfotografi och söka dess gränser. Naturfotografi är en utbredd fotografisk genre med tydligt sanningsspråk; något som styrs genom konventioner och ibland nedskrivna regler om produktionsmetoder. Regler för fotograferandet, för redigeringen i Photoshop och för presentation. Dessa antas garantera att naturfotografin förhåller sig sanningsenligt till ”verkligheten”.

Under kursen kommer vi undersöka de här premisserna och Terje Hellesö är en intressant föreläsare eftersom han genom sina bilder, sina kollage, överskred gränserna inom naturfotografin. Hellesö försvarar fortfarande naturfotografi som genre, och på grund av detta ser jag hans berättelse som en intressant utgångspunkt om hur naturfotografi påverkar vår tids syn på vad natur är, hur den ser ut, vilka konsekvenser den synen kan ge – som till exempel vilken natur som är skyddsvärd och vilken som inte är det. Det är alltså inte en kurs i att bli naturfotograf, utan en kurs som syftar till att bland annat undersöka de fundament naturfotografin vilar på.

I kursplanen kan vi vidare läsa ;

”Kursen är kategoriserad som en Topikkurs. Topikkurser är tematiskt upplagda kring ett ämne som behandlar olika fotografiska och konstnärliga frågeställningar i syfte att träna studenterna på att rikta sitt arbete mot ett perspektiv, samt att kritiskt diskutera sitt och andras arbeten i relation till ett tema eller område.

Naturfotografi är en fotografisk genre med många utövare och med stor publik, men är samtidigt relativt ogranskad. I den här kursen undersöker vi naturens gestaltning i genren naturfotografi genom dess estetik, politik, historik och val av metoder. Vi undersöker också estetiska och filosofiska konsekvenser av genrens förhållningssätt och definition av natur.Under kursens gång ska studenterna arbeta fram projektskisser på gestaltningar som behandlar innehållet i kursens föreläsningar, litteratur och fältstudier. Den kreativa processen i relation till kritisk teori står i fokus för kursens gestaltande del; att agera både på teori och på fysisk plats.

Kursen är uppdelad i tre block. Först ett teoretiskt block med föreläsningar, diskussioner och seminarium.

Andra blocket är platsspecifikt. Den sista perioden ägnas åt att utarbeta projektskisserna, handledning samt individuell fördjupning i litteratur.”

Före Hellesös besök på kursen kommer fil dr Anna Samuelsson, sociolog, att föreläsa om sin avhandling ”I naturens teater. Kultur- och miljösociologiska analyser av naturhistoriska utställningar och filmer”, samt Camilla Flodin, filosofie doktor i estetik, om sin avhandling ”Att uttrycka det undanträngda: Theodor W. Adorno om konst, natur och sanning.” Jag kommer att berätta om mina projekt om natur, både teoretiska och konstnärliga. Hendrik Zeitler, fotograf, konstnär och återkommande gästlärare på Högskolan för fotografi, kommer att berätta om naturfotografins historia. Veckan efter Hellesös besök kommer kursen åka på studieresa till Svartedalen under tre dagar. Där kommer studenterna bland annat delta på en exkursion med KåreStröm, representant för Naturskyddsföreningens projekt ”Rädda Svartedalens Vildmark.”

Det är uppenbart att Hellesö och kursens övriga åtta (gäst)lärare kommer att finna sig i en djupt kritisk miljö. Det är universitetsseminariets själva signum – att det är en kritisk miljö. Hellesö (och alla andra som besöker en universitetsutbildning) kan räkna med att bli skärskådad och kritiskt granskad från alla håll.

För det andra; här på HFF intresserad vi oss för fotografi och kunskap om fotografi. En metod vi ofta använder oss av är att undersöka fotografins gränser och begränsningar. När det gäller naturfotografin finns det antagligen fog för att påstå att Hellesö överträdde en eller flera gränser med sitt fotografiska agerande. I kursens lärandemål finns flera mål formulerade som har bäring på detta. Tex; (ur kursplanen)

”Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna;

- Beskriva representationsproblematik inom den dokumentära naturfotografiska genren.

- Kritiskt diskutera det egna och andra studenters arbete i relation till kursens föreläsningar och litteratur.”

För det tredje;

Ni frågar om vår etiska grund och på vår etiska plattform

(http://www.gu.se/omuniversitetet/vision/etik/ ) skriver vi att vi ska värna om ”god undervisningssed”. Jag menar att det begreppet innehåller ord som mångfald, kritiskt och öppet förhållningssätt likväl som tolerans och respekt. I all vår undervisning är detta viktiga framgångsfaktorer som är avgörande för undervisningens kvalité. Här måste man även tänka på att undervisningen bygger på många olika tillfällen, flera olika föreläsare, många olika texter och – inte minst – studenternas egna praktiska och teoretiska reflexioner.

Med allt detta sagt – HFF och Göteborgs universitet försvarar inte Hellesös agerande kring bildmanipulation eller åsidosättande av upphovsrätt – det får han stå för helt själv.

Jag hoppas jag förklarar gott nog varför Terje Helles ska föreläsa på en av våra kurser – om ni undrar över något mer får ni gärna höra av dig igen.

…
Lasse Lindkvist
Prefekt

.

Bifogas

Kursplan FOG 189 – Den frusna fotografens heta hjärta – om naturfotografi och lögnens politik

RÄTTELSE:

En liten rättelse
Kursen heter ”Den frusna fotografens heta hjärta – om naturfotografi och sanningens politik” och ingenting annat. Det framgår av kursplanen men i min text ersätter jag ”sanningen” med ”lögnen” vilket är helt fel.
mvh
Lasse

——-
.

VÅR SKRIVELSE 2012-05-07, EJ BESVARAD ÄN*:

Till Göteborgs universitet
Högskolan för Fotografi
Prefekt, studierektor, kursledare, rektor
För kännedom: till Spionen men också till flera andra medieredaktioner

.

Hej igen HFF vid Göteborgs universitet!

Vi tackar för att vi (2012-05-03) fick ett mejlsvar från institutionens prefekt. Vi hade ställt frågor till er om topic-kursen Den frusna fotografens heta hjärta – om naturfotografi och sanningens politik (som ni så ”lustigt” eller kanske freudianskt benämnde Den frusna fotografens heta hjärta – om naturfotografi och lögnens politik), inom vilken ni planerar att anlita Terje Hellesö som föreläsare i vecka 19.

Vi påminner om den obesvarade fråga 7. Vi vill också fästa er uppmärksamhet på vår artikel om
Fotnot 31 – om hur Terje Hellesö lurade universitetet (2012-05-06)

När vi sände våra frågor till er, den 24 april, kände vi inte till att en av era kandidatstudenter alldeles nyligen blev ”duperad” av den missvisande informationen på Terje Hellesös fotoblogg.

.
BAKGRUND TILL PROBLEMET MED TEXTERNA, PLAGIAT MM
Bloggen terjehelleso.se ingår i topic-kursens litteraturlista. men tyvärr innehåller bloggen texter där citaträtten missbrukar samt texter där Hellesö även, i sina egna artiklar, har klistrat in utdrag från en engelsk fotobok, utan att ange några som helst referenser.
Vi som har granskat honom upptäckte även i april 2012, att han redan 1996 använde ett plagiat i en fotoartikel i Camera Natura nr 3 1996.
 Under februari-mars (och fortfarande) år 2012 har Hellesö publicerat kortare texter, utan att ange upphovsmän/förlag. Det har påpekats för Hellesö, att det inte är förenligt med upphovslagen vad gäller citaträtten. Hellesö har bemött kritiken med arroganta utspel både på sin blogg samt i Sveriges Radio (13 samt 20 april).
 Till Sveriges Radio sa Hellesö, på frågan om han kunde varit tydligare med sina referenser
”Jag har alltid varit tydlig med mina referenser” (2012-04-13, SR P4 Jönköping).

.
HUR HELLESÖ LURADE ER KANDIATKURS INOM FOTOGRAFI
Den 1 maj publicerar en av era kandidatstudenter en akademisk essä på sin hemsida samt lägger in länken i vår diskussionstråd på Flashback.org. Vår diskussionstråd ingår för övrigt också i topic-kursens litteraturlista. Essän handlar om Terje Hellesö men också om oss och vår granskning.
Vi upptäcker då snabbt att kandidatstudenten har uppfattat att det skulle vara Terje Hellesö som har författat de olika publicerade vissa refererade texter – vilket inte alls är fallet.
Men, såsom den akademiska essän är skriven samt examinerad, vid er institution, anges alltså Terje Hellesö felaktigt som författare till texter vars upphovsmän är t ex Albert Einstein, Stephen Shore, Ernst Haas, Pete Turner, Ansel Adams m fl.

När Flashbackgrävarna, som har granskat Hellesös texter, uppmärksammar studenten på att han i sin akademiska essä felaktigt har tillskrivit Hellesö ett upphov för texter som inte stämmer med verkligheten så svarar Alexander i ett diskussionsinlägg 2012-05-01 följande:
”Ska jag vara ärlig så trodde jag inte Terje skulle våga/vara dum nog att fortsätta plagiera. Han visste att han hade allas ögon på sig. Det visade sig att jag underskattade Terje och idag hade jag förstås uttryckt mig annorlunda.”
Redaktionen för Terjadefoton har som tidigare nämndes publicerat en artikel (2012-05-06) om hur lärare och deltagare vid HFF lurades av Hellesös slarviga förhållningssätt till upphovsrättslagen.

Det hela blir ju särskilt intressant, i sammanhanget, eftersom institutionen i mejlsvar till oss, hävdar att han är lämpad som föreläsare. I ert svar kommenterar ni inte hans slarv med upphovsrättslagen och texterna, inte ens hans rena plagiat i hans fotobok Min plats i ljuset (2005) samt i en fotoartikel (1996).

.
KRITIKERNA PEKAR PÅ FUSK I FLERA AV HELLESÖS KÄNDA, OFTA PUBLICERADE ÄLDRE BILDER (2006-2010):
Vi har idag publicerat en sammanfattande artikel om kritiska röster gentemot Hellesös kända äldre bilder:
 Kritiker hävdar att Hellesö har ljugit, klippt och klistrat eller manipulerat flera av sina äldre och ofta publicerade bilder. Hellesö har i alla dessa pubiceringssammanhang framhållit hur äkta och ärliga hans bilder är.

Häromdagen kommenterar dock Hellesö, på sin blogg den 4 maj, de många kritiker som starkt ifrågasätter vissa av Hellesös äldre misstänkta fuskbilder (t ex en inklippt varg, från Colorado m fl):
”Proportionerna för hur detta blivit i efterhand är väl bortom all logik egentligen. Särskilt då många väljer att leta efter vilken ”sanningshalt” jag har i mina andra bilder. Vilket blir en omöjlig uppgift, då sanningshalten egentligen aldrig varit där. Utan jag har alltid varit subjektiv och tolkat naturmotiven i mina bilder. Jag har aldrig varit någon ”traditionell” naturfotograf, och vill man leta efter sådana bilder så får man leta rätt länge.” (Terje Hellesö)

Kritiker menar att när Hellesö i förklaringstermer av ”subjektiva” ”tolkningar”, tillbakavisar välgrundad kritik om mångårigt bildfusk och lögner omkring de bilderna, så  präglas inte Hellesös resonemang av den intellektuella hederligheten som bör vara central för universitetsföreläsare.

För dom flesta naturfotografer som ljuger om autenciteten handlar det oftast om att skaffa sig karriärmässiga fördelar, genom bedrägliga metoder.

Roy Mangersnes, ordförande Norske Naturfotografer (NN) ”NN tar sterk avstand til denne formen for juks. Dette handler ikke først og fremst om etterbehandling, det handler om tyveri og om  å føre folk bak lyset.” (Natur&Foto, nr 11, 2011)

Kritikerna menar att det är problematiskt att seriöst försöka diskutera naturfotografi och sanning/lögn med en föreläsande fotograf och författare som fuskar t ex år 1996, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 – men som inte vill erkänna något annat än det han tvingades erkänna om specifikt fuskprojekt år 2011.

En del personer som har tagit del av ert kursupplägg finner det stötande. Andra pratar om att det är oetiskt, inte bara gentemot studenterna utan kanske också mot Hellesö själv. I vissa texter beskriver Hellesö själv att han skulle ha hamnat i något slags mentalt tillstånd som kan beskrivas som ”trans” eller ”trollbunden” och att han i dessa tillstånd gör bilder som senare visat sig vara omöjliga att upprepa (se till exempel boken Min plats i ljuset 2005).

Kritikerna menar också att han kan ha mixtrat in en bild på sin avlidna mor, i sin frus foto av honom själv. Han hävdade då, på fullt allvar, att hans fru hade lyckats fotografera ett spöke. Hellesö har ju i andra sammanhang monterat in olika objekt i sin frus foton (enligt uppgift utan fruns vetskap) till exempel två lodjur, något Terje Hellesö har erkänt (sept 2011).

De starkt ifrågasatta äldre bilderna är t ex:
◦    lodjuret framför granarna 2010-01-12 (Boken PhotoNatura#1 makulerades, sannolikt pga just den här bilden)
◦    vargen i Hälsingland 2007-01 (en inklistrad varg, på en varg från Colorado)

.

Tacksam för svar på fråga nr 7 i föregående skrivelse. Frågan har nu fått dels ett tillägg från brödtexten i föregående mejl samt har även  utökats med anledning av att er egen kurs har tillskrivit Hellesö ett felaktigt författarskap till flera välformulerade texter:

7. Är det lämpligt att ha som kurslitteratur en blogg där det förekommer plagierat textmaterial (se t ex 3, 4 och 6 nov 2011), och där publicisten blånekar (ex 17 mars samt 13 april till Sveriges Radio) till att ha agerat fel? Notera att flera bokshopar helt nyligen har stoppat marknadsföringen av Hellesös bok, utgiven dec 2005. Hellesö nekar till att ha gjort något fel.
Hur ställer ni er till Hellesös blogg som kurslitteratur när ni nu fått kännedom om att inte ens er egen kandidatstudent Kirkhoff, eller dennes handledare samt opponent, kan få ordning på en akademisk uppgift, på grund av hur Hellesös tveksamma förhållningssätt till upphovsrättsliga regler och citaträttsliga regler?
Om ni, trots förekomst av missbruk av citaträtt samt upphovsrätten i övrigt för texter,  anser att det är lämpligt att en sådan blogg ska ingå i litteraturlistan: borde inte litteraturlistan tillföras en fotnot med information om att litteraturen terjehelleso.se kan innehålla plagiat och andra oklara textpubliceringar?

Ni är såklart också välkomna att åter kommentera våra uppgifter, på vår blogg (som också ingår i litteraturlistan:
Artikel om kritikerna som hävdar att fusk kvarstår i flera karriärmässigt viktiga bilder (2006-2010) samt
Fotnot 31 – om hur Terje Hellesö lurade universitetet
mm.

Här är våra frågor till Göteborgs universitet
och universitetets svar.

Kontakta oss gärna.

Besök också gärna vår blogg, där finns en hel drös med information i frågan.

Med vänlig hälsning

Terjadefoton / Flashbackgrävarna genom bloggredaktionen, 2012-05-07
terjadefoton.wordpress.com

https://twitter.com/#!/Terjadefoton

terjadefoton (at) gmail.com

.

UR ETT TIDIGARE MEJL 2012-05-04, EJ BESVARAT:
Till prefekt Lasse Lindqvist

lasse.lindqvist@hff.gu.se

Hej!

Tack för din skrivelse. Vi noterar att ett par av våra frågor är obesvarade, t ex fråga nr 7

7. Är det lämpligt att ha som kurslitteratur en blogg där det förekommer plagierat textmaterial (se t ex 3, 4 och 6 nov 2011), och där publicisten blånekar (ex 17 mars samt 13 april till Sveriges Radio) till att ha agerat fel?

Brevet finns publicerat här.

.

_____________

*) GU/HFF svar 2012-05-07

 

Sidan är skapad 2012-05-06. Uppdaterades senast 2012-05-07