GP får gärna berätta om upphovet till universitetskritiken. Länka oss?

Bakgrund
Terjade foton och Flashbackgrävarna har genomfört ett gedigen granskning av fotografen och författaren Terje Hellesö. Den 2 september avslöjade vi landets kanske mest omfattande bildfusk (sammanfattning), och tvingade den benhårt nekande Hellesö att till sist erkänna fusket.

Vår granskning fortgår. Under våren har vi avslöjat hur Hellesö publicerar andra författare och fotografers texter utan att ange detta. I april visade vi dessutom att Hellesö har använt nästan två hela kapitel ur författaren Eric Karlssons  Islandsbok (1990) och klistrat in detta i den egna boken Min plats i ljuset. Samma månad ser vi att Göteborgs universitet, Högskolan för fotografi har bjudit in Hellesö som föreläsare på kandidatprogrammet för fotografi. Vi publicerar då ett par artiklar om föreläsningsfrågan inklusive den mejlkorrespondens som finns mellan vår bloggredaktion och institutionens prefekt Lars Lindkvist.

.
Vi har publicerat ett par artiklar i frågan och informerar nu GP
Vi kontaktar också, vid ett par tillfällen Göteborgs-Posten och försöker fästa tidningens uppmärksamhet på frågan. Självklart berättar vi om vårt engagemang och den kritik vi har fört fram.

Igår morse, efter en av våra kontakter med GP, noterar vi, via scriptet MediaCreeper, hur man från GP:s redaktion börjar läsa våra artiklar om universitetsfrågan:

.

Därefter publicerade GP artikeln Manipulerade bilder – fick jobb på Fotohögskolan (GP, 2012-05-07). Bloggredaktionen blev förvånade över att det inte nämns hur vi har lyft frågan om universitetets inbjudan, än mindre nämns vår kritik eller den ideella men numer journalistprisade bloggen Terjadefoton. Detta alltså trots att MediaCreeper visar att våra artiklar om den aktuella universitetsfrågan är visade av er redaktion.

GP:s läsare ges alltså inte möjlighet att ta del av mejlkorrespondensen och inte heller ges en djupare inblick i problematiken.

.
Vi samverkar gärna med traditionella medieredaktioner
Vi arbetar ideellt men så professionellt vi förmår, utifrån våra medborgarjournalistiska förutsättningar. Sveriges Radio tilldelade oss i höstas priset Årets medieorm 2011. Prisjuryn menade att vårt arbete var ett utmärkt exempel på den framväxande journalistiken, där traditionella och sociala medieredaktioner samspelar med varandra. Den ideella medorgarjournalistiken kan här sägas tillhöra Journalistik 2.0 medan den traditionella journalistiken benämns 1.0. I en syntes bildar vi Journalistik 3.0

Vår granskning av Terje Hellesö  har utförts och utförs av många ideella grävare. Stora delar av vårt arbete skulle inte ha kunnat genomföras med de resurser som finns till buds på en normal traditionell medieredaktion. Vi välkomnar när gammelmedierna lyfter upp viktiga delar av vår granskning och bevakning. Vi ideella medborgarjournalister arbetar med att ta fram viktiga uppgifter som vi också sprider i egna artiklar – ni har möjlighet att öka genomslaget. Journalistiken vinner på ökad mångfald. Det finns också ett demokratiskt inslag i vår inkluderande medborgarjournalistik, vilket vi har skrivit om i en debattartikel här (sr.se, 2012-02-23).

Vi inser att dessa samspelsformer tar tid att utveckla. Vi är tålmodiga ibland men det händer att vi önskar att utvecklingen ska gå fortare. Vi, som brinner för journalistiken och som vill bidra till mångfald och ökad kunskapsspridning, ser ibland hur en traditionell medieredaktion rapporterar om något vi har publicerat – utan att berätta om vårt arbete i frågan. Det är otillfredsställande av flera skäl, t ex för att de som har lagt ner timmar ideellt på att arbeta med frågan gärna hade sett sig omnämnas. Men otillfredsställande också för att vi har ett äkta engagemang för det aktuella problemområdet och när  nu till exempel GP inte nämner den aktuella mejlkorrespondensen, hur vi har agerat för att belysa frågan och inte heller lägger in en länk till vår journalistiska blogg  – så ges inte frågan det djup och den bredd den annars kunde ha fått. Den saken är minst lika frustrerande – om inte mer – som att se hur en redaktion struntar i att ge oss cred.

.
Att länka mer kan vara både ganska schysst men också utvecklande
I början av året deklarerade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson att Expressen ska bli bättre både på att credda och att länka. Mattsson beskriver Expressens nya ambition bland annat såhär:

Editionschefen Magnus Alselind har tagit fram riktlinjer för att vi ska arbeta mer som exempelvis amerikanska medier, nämligen att inte bara ange källa till en sakuppgift utan att också oftare redovisa var rapporteringen började. Även om tidningen Expressen gått vidare på något i, säg, tv eller radio och fått fram egna nyheter ska vi gärna kredda den redaktion som satte saken på agendan.

Expressens förutsatser är goda. Journalistiken som helhet vinner på detta.

.
En enkel länk kan betyda så mycket:  ett mervärde, samverkande broar, fakta mm
I GP:s artikel saknar vi fortfarande uppgiften om hur hela diskussionen om Göteborgs universitet och Hellesöföreläsningen uppstod. Vill inte GP fördjupa sig i den delen hade det i vart fall gått att lägga in en kort mening innehållande också en länk till vår blogg, så kan läsaren själv söka mer bakgrundsfakta samt följa korrespondensen.

Från den ideella bloggredaktionens horisont vill vi framföra, till GP och till alla andra traditionella medieredaktioner: se oss som en resurs. Vi tar gärna fram bakgrundsmaterial för att sen kontakta er på olika sätt (telefon, mejl, pressutskick, debattartiklar mm). Förutsättningarna för ett hållbart utbyte oss emellan ökar, när vi visar varandra ömsesidig respekt – men minskar när den ene parten känner sig lite förfördelad. Från vårt håll länkar samt refererar vi alltid till publicerat material, när vi redogör för något som till exempel en traditionell medieredaktion har publicerat. Ni är hjärtligt välkomna att göra detsamma.  Många gånger är det möjligt att bredda journalistiken med inte alls särskilt stora åthävor. En länk, en referens och kanske lite cred ibland kan bidra till att man fortsätter berätta för en annan part inom journalistiken när någon är på gång – något som vi, ni och alla läsare vinner på.

Angående själva sakfrågan – att Göteborgs universitetet anlitade Terje Hellesö som föreläsare – tror vi att vi har en del att tillföra. Vi återkommer gärna till GP och ni är varmt välkomna att själva kontakta oss.

Vattna oss lite, så blir vi så glada och fortsätter vara ett ideellt och medborgarjournalistiskt komplement till er journalistik.

.

MER
NY: DEBATTARTIKEL från Terjade foton i GP: Låga etiska krav på universitetsföreläsare? (2012-05-16)
NY: Låga etiska krav på universitetsföreläsare (GP.se, 2012-05-16)
Är Göteborgs universitet etiskt kravlösa angående föreläsare eller bara dåligt uppdaterade? (Terjade foton, 2012-04-26)
Göteborgs universitets svar. Vi svarar och påminner bl a om fråga 7. (2012-05-06)
Fotnot 31 – om hur Terje Hellesö lurade universitetet (2012-05-06)

Manipulerade bilder – fick jobb på Fotohögskolan (GP, 2012-05-07)

Kritiken mot Terje Hellesö kvarstår: fusk i flera karriärmässigt viktiga bilder (2006-2010)
Terje Hellesö plagierade svensk författare – försökte skaffa retroaktivt tillstånd
Några samlade texter där Terje uttalat sig om ”äkthet”
Mer om lodjursbilden som resulterade i en indragen fotobok
Flashbackgrävarnas artikel på sr.se: Den inkluderande och demokratiserande medborgarjournalistiken (Terjade foton, 2012-02-23)