.

I dagarna har det rapporterats flitigt om hur storföretaget Google utövade påtryckningar för att stoppa Språkrådets användning och definition av nyordet ogooglebar (nyordslistan 2012). Året innan ombads Språkrådet att ta bort ordet terja, som ingick i nyordslistan 2011.

Begreppet ogooglebar är utvecklat, likt många andra nyord, av vanliga människor som försöker beskriva något med en alldeles ny formulering. Erik Olsson från Träslövsläge utlovade ogooglebara frågor i den lokala tipspromenaden Läjesgauet. En journalist snappade upp detta – och på den vägen är det. Ordet terja har på liknande vis som ogooglebar ringat in en företeelse som i vart fall delvis är knuten till digitala möjligheter. Även här skapades det nya ordet underifrån, först på diskussionsforumet Flashback hösten 2011 och därefter med spridning i både sociala och traditionella medier.

När Språkrådet publicerade nyordslistan 2011 dröjde det inte länge innan fotografen, vars förnamn ingick som stomme i det nya verbet, hörde av sig till Språkrådet för att få dom att plocka bort ordet från listan. Rådet har av och till under åren mottagit sådana påstötningar, utan att ge vika. När nu ogooglebar tas bort från Nyordslistan 2012 är det första gången ett ord avlägsnas. Därifrån. För den åtgärden har redan resulterat i att ordet har fått en långt större uppmärksamhet nationellt såväl som internationellt, än vid införandet (Språkrådet må förlåta) av detsamma vid listpubliceringen december 2012.

Google vill bestämma över definitionen av det nya svenska adjektivet eftersom deras varumärke ingår i nyordet, säger dom. Resonemanget liknar det som fotografen Terje Hellesö framförde till Språkrådet året innan: verbet terja borde enligt fotografen inte ingå i nyordslistan då verbet var (är) nära knutet till personens förnamn.

.
Internationell uppmärksamhet
Nyheten om Googles förhållningssätt till Språkrådets beskrivning av ogooglebar har fått stor spridning i såväl nationella som internationella medier. I The Atlantic listar journalisten Megan Garber 15 svenska nyord som borde englifieras. Bloggbävning, ogooglebar och terja är några av de svenska nyord hon anser är utmärkta exempel på nyordsskapande av företeelser som hänger ihop med teknik:

”Swedish, adding to all the awesomeness, has proven especially adept at coining new words for the new circumstances occasioned by new technologies. Below, some of the best Swedologisms I could find, via the Swedish news site The Local. We should, obviously, incorporate them into English as soon as possible.”

Nyordet terja, som såg dagens ljus den 3 september 2011 på Flashback, beskrivs så här:

”9. Terja, v.
Definition: To manipulate a photograph. The term gets its name from the nature photographer Terje Hellesø, who confessed to manipulating his award-winning photos of animals.
Used in an English sentence: ”Wow, that’s a gorgeous photo. I can’t believe it’s not Terja’ed!”"

I en spanskspråkig teknologiartikel på bitsenimagen såg det ut så här:

Terjadefoton drar oss till minnes hur Flashbackgrävarna hösten 2011 funderade över hur översättningsverktyget Google Translate skulle kunna översätta ordet terja – i alla dess böjningsformer:

Bloggredaktionen Terjadefoton undrar hur en sökmotor, som vill styra svensk språkanvändning, skulle agera om en viss fotograf bad sökmotorn att ta bort ordet terja från indexeringen och/eller krävde en egen beskrivning av nyordet? Det är ju trots allt ett nyord utvecklat ur ett befintligt förnamn och sånt bör väl motverkas?

Vi undrar: vem bestämmer över språket?

.
SR):

SvD:

.
.
PS: Bloggen terjadefoton har det senaste dygnet visats av besökare
från sex världsdelar: Europa, Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Oceanien (Australien) och Asien.
—————————————————
.
.
.
Så här till påsk bjuder bloggredaktionen på lite nyordshistoria:

Om födelsen av begreppet terja
På fredagskvällen den 2 september 2011 avslöjade Flashbackgrävarna hur den prisade naturfotografen Terje Hellesö hade tagit andra fotografers djurbilder och klistrat in motiven i sina egna bilder. I det som senare blev en lång diskussionstråd om granskning av fusk, avslöjades inom loppet av några timmar flera fuskbilder – framförallt på lodjur. Efter att det sjätte avslöjandet hade publicerats skrev en person med aliaset veyloon: ”Nästa gång jag har fotat en bild ska jag nog terja till den med”:

Användaren Variabla visste inte hur rätt hen* hade när hen i en kommentar till veyloons inlägg om terja skrev ”du har just skapat ett nytt begrepp, haha”

Andra hakade snabbt på:

Under de följande veckorna bollades det med ordet, skämtsamt såväl som avseende den språkliga definieringen:

Cohiba:

Byline:

Och ifall att någon skulle få för sig att under en naturfotosession arrangera döda mullvadar uppstod (meta-)diskussionen om huruvida begreppet pre-terja var en lämplig beskrivning (ex)

Terja hade redan i september en egen flik på terjadefoton-bloggen.

Terja fick en snabb spridning i framförallt sociala medier:
Terja bilder till framgång, ”Terjefiera” , Nytt ord ”terja”, ..”terja en bild”, terjade bilder, Har t o m dykt upp ett nytt ord, ”terja”, Terja – Terjegate, Terja, implementera ”terja”, Nytt verb: terja, nytt verb: Att terja, To “terja”, Letade eg efter bilder jag kan terja, Konsten att fota ovanliga djur utan att terja, Att terja en bild, Terjade kungabilder, …terja lite bilder

men även i traditionella medier (trådinlägg 2011-12-20 om ”terja” i ett SVT-inslag).

Den 29 december 2011 offentliggjorde Språkrådet att terja ingick i årets nyordslista.

Språkrådets definition av terja:

manipulera ett foto i bedrägligt syfte [efter naturfotografen Terje Hellesø, som manipulerat djurbilder]

.
Sammanställning av användadet av ”terja” med böjningsformer mm i fotofusktråden på Flashback.org gjord av petter234 (2012-05-21):

.
MER OM TERJA
”Terja” med bland årets nyord (DN, 2012-12-29)
”Terja” med bland årets nyord (Fotosidan, 2011-12-29)
”Terja” nyord i svenskan i år (SR, 2011-11-29)
Flashbackgrävarnas ”terja” blir ett ord (Kamera och Bild, 2012-12-30)
Språkrådet uppmärksammar ”Terja” som ett begrepp (Ajour, 2011-12-29)
Striden om ord en fråga om makt (SvD, 2012-01-23)

.
.
MER
Om ogooglebar samt terja:
‘Ogooglebar’ … and 14 Other Swedish Words We Should Incorporate Into English Immediately (The Atlantic/Megan Garber, 2013-03-27)
”Ta in ogooglebar i engelskan” (SVT, 2013-03-27)
”Ogooglebar” hyllas utomlands (SR, 2013-03-27)
Nakenchock, hen, åsiktstaliban – svenska språket hyllas på nätet (Nyheter24, 2013-03-27)
TheAtlantic kallar ”ogooglebar” för ett av de bästa ord som någonsin funnits på planeten (Metro, 2013-03-27) 
SIETE PALABRAS SUECAS QUE LE URGEN A TU VOCABULARIO TECNOLÓGICO (bitsenimagen.com, 2013-03-27)

Swedish words that should we should all adopt immediately (Blog, lorecommunication, 2013-03-27)
”Ungooglebar” and 14 other Swedish words we should incorporate into English Immediately (forums.spacebattles.com, 2013-03-27->)

Wiki-sidan Språkrådets nyordslista (Wikipedia)
Comments on The Atlantic ”Swedish Words We Should Incorporate Into English Immediately” – on reddit

Om ogooglebar:
Så pressades Språkrådet av Google (SvD, 2013-03-27)
Läjetbo bakom ordet som Google inte gillade (SR, 2013-03-27)
DN-journalist spred ordet ogooglebar 2012 (DN, 2013-03-27)
Ogooglebar i Nationalencyklopedin (DN, 2013-03-27)
Peter Englund: Ogooglebar kan hamna i SAOL (DN, 2013-03-27)
”Ogooglebar” sprids i världen (DN, 2013-03-27)
Språkrådets nyordslista 2012 (Språkrådet dec 2012, rev mars 2013)
Who, What, Why: What is ‘ungoogleable’? (BBC, 2013-03-27)
Ogooglebar i Nationalencyklopedin (DN, 2013-03-27)
”Ogooglebar borde införas i engelskan” (SvD kultursvepet, 2013-03-27)
Google fick bort ”ogooglebar” från Språkrådet (DN, 2013-03-26)
Swedish language council removes ‘ungoogleable’ after pressure from Google (Computerworld, 2013-03-26)
Google Wins Fight Over ‘Ungoogleable,’ and More (Wall Street Journal, TV 2013-03-26)
Google gets ungoogleable off Sweden’s new word list (BBC News, 2013-03-26)

LÄS MER:
Verbet ”terja”
Nyordslistan Terja
Språkrådet uppmärksammar ”Terja”
Flashbackgrävarnas ”terja” blir ett nytt ord
”Terja” med bland årets nyord

UR Samtiden – Språkforum 2012: Nya ord – känsligt, sårande eller politiskt inkorrekt (UR, 2012)

.
Förutom att avslöja fusk bidrar Flashbackgrävarna till språkets utveckling.

.
.
____________
*) Terjadefoton kan inte, trots kritisk tråd på Flashback, motstå frestelsen från att använda nyordet hen här

Bilden är starkt ifrågasatt av många fotografer, inte minst då det finns ett foto på en varg från Colorado, som många bedömer kan vara inklistrat i Hellesös landskapsbild:
.

.
Vi påminner också om intresset av att granska originalfiler eller högupplösta utsnitt av
- tornseglaren som flyger över rallarrosorna (2006) (blogginlägg)
- lodjuret framför granarna (jan 2010, publicerad i Natur og Foto, 2010).

Vill en fotograf inte lämna ut originalfilerna, kan denne förslagsvis publicera ett högupplöst utsnitt av bilderna till exempel på sin egen fotoblogg. Det är i så fall viktigt att visa tillräckligt mycket av bilden så att det går att genomföra en bedömning också av dom centrala motiven på t ex tornseglaren, lodjuret och vargen.

Vi uppfattar att intresset är mycket stort för just dessa tre bilder.

Självklart är Hellesö välkommen att visa upp en högupplöst bild eller originalfilen för även en fjärde ifrågasatt bild, på en varg som Hellesö uppger skulle vara fotad på nyårsafton 2006.

.

TIDIGARE
Kritiken mot Terje Hellesö kvarstår: fusk i flera karriärmässigt viktiga bilder (2006-2010)

När Hellesö fick möjlighet att bemöta jaktvårdskonsulenten Gunnar Glöersens bloggfrågor (2011-08-26) i ett radioprogram den 30 augusti, fortsatte Hellesö att neka. Inte förrän Flashbackgrävarna den 2-3 september tog fram klara bevis för hur Hellesö hade klippt och klistrat in, framförallt lodjur i sina egna bakgrundsbilder, erkände Terje att han hade fuskat. I några få bilder.
Granskarna på Flashback fortsatte dock att leta bevis och kunde snart visa att fusket var mycket mer omfattande än vad Hellesö först ville tillstå. Till slut tvingades han erkänna att han hade fuskat i upp mot hundra bilder. Där fanns även starka indikationer på äldre fusk, före år 2011. Naturvårdsverket meddelade den 12 september 2011 att Hellesö fråntogs titeln Årets naturfotograf 2010.

Därefter har Hellesö i olika sammanhang, inte minst på sin blogg, förklarat han numer ska vara fullkomligt ärlig samt att han står för sitt fusk. ”Jag står för det jag har gjort”, förklarar Terje ofta i intervjuer.

Lite märkligt är det då när Hellesö, på Wikipediasidan som handlar om honom, nu i augusti har rensat bort 80 procent av texten. Man kanske kan ana vad den texten handlade om.

Dessa 20 procent ansåg Terje skulle vara kvar:

.

Wikipediagemenskapen fick, vid upprepade tillfällen återställa hela det av Hellesö raderade källstyrkta innehållet. Man inbjöd honom att delta i en diskussion om sidan. Hellesö fortsatte i stället att radera innehållet, utan någon som helst motivering, tills han slutligen skrev

”(Har gjort redigeringar och tagit bort mängder av indikerande lænkar och fel info som är lämnade är av Flashback. /Terje Hellesø)”

Hellesö har alltså ifrågasatt de 25 referenserna i en sådan grad, att han helt sonika raderar sidans samtliga 25 referenser från Dagens Nyheter, Sveriges Television, TT, Sveriges Radio, Journalisten, Naturvårdsverket, Photo Natura med flera.
I Terjes egen Wikiversion finns nu endast kvar (under rubriken Externa länkar) de hänvisningar som han själv menar bör finnas:

- länken till en bokutgivningssida hos Libris samt
- länken till hans egen fotoblogg.

Hela texten ska alltså, enligt Terje vara fri från samtliga källhänvisningar.
.

.
ÅTERSTÄLLD
Sidan är nu återställd i enlighet med Wikipedias regler om t ex konsensus och källbestyrkt text. Wikipediagemenskapen accepterade alltså inte att Hellesö själv skulle  använda Wikipedia som en privat marknadsföringsplats, med endast externa länkar som handlar om information om hans böcker samt till hans egna fotoblogg. Wikipedia är en fri encyklopedi som baseras på källbestyrkt information och inte en portal som ska föra ut ensidig marknadsföring.

Hellesö visar alltså åter ett anmärkningsvärt förhållningssätt till källhänvisningar och fakta. Han verkar inte heller beakta Wikipedias allmänna information som säger att man bör vara försiktig med att redigera sidor som handlar om redigeraren själv.

Andra exempel är t ex:
Fotnot 31 – om hur Terje Hellesö lurade universitetet (2012-05-06)
Flashbackgrävarna avslöjar Terje Hellesös plagiering i bok och artikel (2012-04-15)
Flashbackgrävarna: Terje Hellesö har tagit texter från engelsk fotobok… (2012-04-08)

.
Återställd Wikisida, avbild 2012-08-24:

De referenserna som Hellesö, gång på gång, har försökt radera, och som han hävdar bygger på fel information från ”Flashback”(?*) är:

Referenser
”Hellesø började fuska redan 2005”. Dagens Nyheter. 2011-09-14.
Lasse Mannheimer (2011-09-03). ”Hellesø kan uteslutas ur Naturfotograferna”. DN.
TT Spektra (2011-09-08). ”Terje Hellesø lämnar Naturfotograferna”. DN.
Photonatura (2011-09-08). ”Terje Hellesø lämnar PhotoNatura”. Pressmeddelande.
Naturvårdsverket (2011-09-12). ”Terje Hellesö får inte behålla titeln årets naturfotograf 2010”. Pressmeddelande.
”Terje Hellesö stal bild av Arbråfotograf”. HelaHälsingland.se. 2011-09-20. Läst 2012-04-26.
Johan Wicklén. ”Naturfotograf erkänner omfattande bildfusk”, SVT Rapport webb, 3 september 2011.
Gunnar Glöersen. ”Drömbilden!”, Jägareförbundets webbplats, 26 augusti 2011.
Radiointervju med Hellesö och jaktvårdskonsulenten: Årets naturfotograf anklagas för fusk, (2011-08-30) tre dagar före avslöjandet.
Magnus Fröderberg (2011-09-03). ”Naturfotografen Terje Hellesø erkänner omfattande bildfusk”. Fotosidan.se.
”Naturfotografen Terje Hellesö medger fejk”. GP.
Lasse Mannheimer (2011-09-03). ”Känd naturfotograf medger fejk”. DN.
Pernilla Arvidsson (2011-09-15). ”Terje Hellesö talar ut”. Läst 2011-09-17.
Radiointervju med Hellesö om mårdhunden, (2011-08-23) 11 dagar före avslöjandet.
Jönköpingsposten 17 aug 2011, sida 15: Lodjursstammen föryngras, (2011-08-17) Två veckor före avslöjandet.
Intervju med Hellesö: Lodjursfotografering i Mullsjöskogarna. Fyra månader före avslöjandet, (april 2011) Naturfotomagasinet.
Hellesö polisanmäls för bedrägeri, (2011-09-05) Värmlands Folkblad.
Tobias Svensson. ”Terje Hellesö polisanmäld”. Söderhamns-kuriren. Läst 2011-09-05.
Naturfotografen lurade JP, (2011-09-05) Medievärlden.
Kommun köpte fejkade bilder av Hellesø, (2011-09-16) SvD.
Hellesö kan krävas på pengar efter bildfusket, (2011-09-16) JNYTT.
PhotoNatura makulerar bok efter misstanke om bildfusk, (2011-10-25) PhotoNatura.
”Årets Medieorm 2011: Flashbackgrävarna som avslöjade Terje Hellesøs bildfusk”.
”Guldspadejuryns lista”. FGJ. 24 mars 2012.
”Journalisten notis”. Journalisten. 24 mars 2012.

.

HELLESÖ KAN HA FÖRSÖKT RADERA DET MESTA REDAN 12 SEPT 2011
Vid en närmare undersökning visas att från samma IP-nummer har någon försökte ta bort hela fuskbeskrivningen redan den 12 sept 2011. Samma dag skrev Hellesö på sin egen blogg ett ”Förlåt-inlägg” där han också kommenterar Naturvårdsverkets tillkännagivande, där NVV samma eftermiddag hade meddelat sitt beslut om att återta titeln ”Årets Naturfotograf 2010″. Terje skriver

”Att ni nu väljer att dra tillbaka utmärkelsen från mig förstår jag, men jag kommer ha kvar er motivering för att för min egen del hämta styrka inför morgondagen.”

Bara ett par timmar efter att informationen om Naturvårdsverket hade lagts in på wikisidan förefaller Hellesö själv ha rensat bort, såväl detta textavsnitt (om NVV:s titelåtertagande) som beskrivningen av det övriga om fusket (kl.17:26). Även här, den 12 sept 2011, likt 12 aug 2012, försöker andra wikianvändare att återstålla artikeln med motiveringar som t ex ”ogjord. omotiverat. väl källbelagt”

Redan för ett år sen kan alltså Hellesö ha försökt sudda bort hela den omfattande historiken om sitt fusk.
Intressant är att Hellesö, under sina tio redigeringsförsök dessa elva månader, har agerat anonymt med enda ID-bekräftelse: ett IP-nummer. Såväl administratörer som wikimedlemmar har gång på gång fått återställa det som mer liknar censur än vanliga wikiredigeringar då Hellesö som tidigare har sagts, sådan text som är godkänd och källbestyrkt.
Inte förrän de upprepade redigeringarna blev kraftigt ifrågasatta, den 12 augusti, gick Hellesö ut och berättade att det var han själv, Terje Hellesö som har försökt att motverka informationen.

I samband med att han i sept 2011 gick ut och förklarade att han i framtiden ska vara fullkomligt öppen och ärlig om alla sina bilder samt förklarade att han står för sitt fusk, kan han alltså samtidigt ha agerat för att, på den fria wikipediaencyklopedin, rensa bort all fuskhistorik och alla dess referenser.

.

.
.
TIDIGARE BLOGGTEXTER
Sammanfattning
Kritiken mot Terje Hellesö kvarstår: fusk i flera karriärmässigt viktiga bilder (2006-2010)

Länk till den långa diskussionstråden på Flashback (som startade 2011-08-29)
.

.
________
*) Vad vi kan se är det ingen av de 25 referenserna som skulle bygga på information från ”Flashback”, vare sig man med ”Flashback” avser Flashbacks officiella information eller några enstaka Flashbackanvändare. Referenserna kommer från olika etablerade seriösa medieredaktioner såväl som ett par seriösa fotoorganisationer.

.

RESULTATUTVÄRDERING AV FRÅGESPORTEN 2 SEPT

100% Mästarklass. Efter att ha bott inne i fotofusktråden håller du en imponerande mästerklass.
Att bygga en vardag med Ikeashopping är inget för dig. Sök tjänst som terjologiprofessor eller skaffa dig ett liv – som en viss fuskfotograf kanske skulle säga

90% Mycket väl godkänt. Med dina gedigna kunskaper verkar du redo att disputera inom i ämnet Sveriges största crowdsourcing! Du lever i en drömvärld av gulliga tofsöron. Och mot återkommande mardrömmar om jpeg-artefakter och gigantiska lodjurstassar finns det piller.

70-80% Väl godkänt. Din goda iakttagelseförmåga ger dig bra förutsättningar att lyckas i det mesta du företar dig. Du når inte upp till den yttersta eliten men å andra sidan är du säkert den lyckligaste av alla i denna frågetävling. 70-80% är ganska perfekt för den som vill ha ett liv även utanför Flashback eller fotonischade flashbackbloggar. Strunt i terjologiprofessorn och doktoranden där uppe och njut av att du  är en perfekt balanserad människa.

50-60% Godkänt. Låt dig inte nedslås av detta mittimellanresultat. Vad är väl en fotofusktråd när man kan strosa bland tallarna och bjuda skogsdjuren på karameller? Och egentligen är du kanske en ännu mer perfekt balanserad människa än 70-80-procentarn ovanför. Lagom är det ultimata!

40% Godkänt med knapp marginal. Trots avsaknad av toppresultat märks det ändå att du har vissa kunskaper här. Pluggar du lite mer inom Flashbacks fotosektion i stället för att hänga så mycket på Kändisskvaller kan du skaffa dig en utomordentlig bildning. Må lodjuret inom dig vägleda dig på livets stig.

10-30% Inte godkänt. Är du bakis eller har du kollat för mycket på illegalt nerladdade filmer? Som hemläxa får du skriva fem gånger på Terjadefotons kommenteringsfält ”Jag lovar att läsa mer i fotofusktråden och på denna utmärkta och faktaspäckade blogg.”

0% Klart underkänt. För att du inte helt ska misströsta ger vi dig ändå några ord på vägen ”Ta av linslocket när du fotograferar och håll dig borta från Photoshops kloningsverktyg så kanske du lyckas undvika att det är dig vi läser om på löpet nästa gång Flashbackgrävarna avslöjar någon som har terjat sig vilse.”

.
.

RESULTAT FRÅGESPORTEN ”TERJADE FOTON – TIO FRÅGOR”:
En hade 100% rätt.
Ingen hade 0%-20% rätt.
Medelvärdet var 57,4%
Medianvärdet: 50%
Två frågor utmärkte sig som svåra (nr 5 och 7)

.
1. Vad heter användaren som avslöjade den första fuskbilden?
83% – mickepickepö
17% – mickepö
0% – pickemickepö

.
2. Hur många fuskbilder hade Flashbackgrävarna avslöjat när Terje erkände den 3 sept?
39% – 5
26% – 9
23% – 7
12% – 4

.
3. Hur skapade Terje kontakt med Snusen?
70% – Med hjälp av ögonblinkningar
30% – Med hjälp av mentos
Kommentar: Det var vildsvinen som Terje sa sig mata med mentos.

.
4. Hur förklarade Terje först att julilodjuret såg ut ha vinterpäls?
95% – Terje förklarade att det berodde på skugga, grönstickig skog samt neutraliserande ljus
3% – Han upptäckte efteråt att ett avlidet vinterlodjur ”visat sig”
2% – Han erkände att han hade klistrat in ett vinterlodjur
.

5. Hur många bokprojekt påverkades av Terjes bildfusk?
72% – Två: en bokutgåva fick makuleras och en annan utgåva försenades
28% – Tre: en bokutgåva fick makuleras och två andra utgåvor försenades
Kommentar: Fråga 5 var en av två frågor där dom flesta hade svarat fel. PhotoNatura fick dra in bokutgåvan PhotoNatura#1. Naturfotograferna/N:s bok Vår sanna natur försenades – detsamma för boken som fotografen Mats Andersson var på väg att ge ut. I bägge dom försenade böckerna fick man lyfta ut Hellesös bilder innan tryckning. 

.
6. Vad heter användaren som myntade ordet terja?
43% – veyloon
33% – legoboy
24% – Byline

.
7. Hur många textcitat i Bilskaparens manifest, publicerade på Terjes blogg, saknade källhänvisning 17/3? (som vi hade avslöjat)
48% – 33
36% – 24
16% – 15

Kommentar: Fråga 7 var en av två frågor där dom flesta hade svarat fel.

.
8. Nämnde Aftonbladet den 3 sept 2011 att vi hade avslöjat fusket?
83% – Nej
17% – Ja
Kommentar: Aftonbladet nämnde inte i sin artikel den 3 sept att avslöjandet skedde på Flashback. Flera kontaktade AB och den 4 sept hade tidningen korrigerat artikeln.

.
9. Vilken dag visades bloggen Terjadefoton flest gånger? (fram till 1 sept -12)
39% – 16/9
39% – 15/9
23% – 20/12 (konstig avrundning av quizverktyget)
Kommentar: Den 16/9 uppmärksammades Terjadefoton i en internationell artikel som lästes av många i USA. Visningsstatistiken för Terjadefoton blev nästan tio gånger högre jämfört med när det var ”svensk” högtrafik.

.
10. I hur många världsdelar har man rapporterat om fotofusket?
74% – 4
24% – 3
2% – 1

Idag är det ett år sen flashbackaren Nebelhund startade den långa fotofusktråden om de ifrågasatta bilderna av naturfotografen Terje Hellesö. Det tog sen fyra dygn för grävarna på Flashback att avslöja Terje Hellesös fotofusk.

Tråden, med mer än 13 000 inlägg, är en av Flashbacks mest kända diskussionstrådar.
Terjadefoton säger grattis på ettårsdagen!
.

.

Den 26 augusti 2011 skrev jaktvårdskonsulenten Gunnar Glöersen den välformulerade bloggtexten Drömbilden:

.
Efter att Glöersen hade kontaktats av en journalist, och sen själv granskat Hellesös bilder på de många lodjuren och mårdhunden, formulerade han alltså blogginlägget som blev ett av den veckans mest lästa blogginlägg. Det är ingen överdrift att säga att jaktvårdskonsulenten stack ut hakan när han ifrågasatte just Terje Hellesö. Som naturfotograf hade ju Hellesö gjort sig känd för att förespråka en närmast asketisk inställning till bildredigering. I alla möjliga sammanhang under årens lopp hade Terje deklarerat sitt starka motstånd till bildredigering. En bild ska ”göras i kameran”, undervisade han.

“På kursen får deltagarna jobba med bilderna som de vill i datorn, men Terje spänner ögonen i en deltagare och för kloning i Photoshop på tal.
– Vill du vara en fuskare? En seriös naturfotograf lägger inte till eller tar bort. (Kamera och Bild, nov 2008)

.

KRITIKEN KOM UTIFRÅN
Kanske behövde det komma in någon som inte tillhörde de kollegiala fotografkretsarna? Som inte förblindades av kännedomen om Terjes renläriga äkthetsprat? I stället för att, som många tidigare hade gjort, hylla Hellesö för någon slags makalös förmåga till närkontakt med skygga djur och hans emellanåt perfekta bildkompositioner, skrev Glöersen i klartext

”för mig blir det lite för bra, för att vara sant! Och det som verkar för bra för att vara sant, är sällan sant!”

Han ifrågasatte hur Terje så snabbt kunde bli vän med skogens djur och framförallt undrade han över Hellesös påståenden om 150 lodjursmöten:

”Ett litet blink med ögonen räcker för att vargar, lodjur, harar och rävar skall få förtroende för honom. På mindre än ett år är han blivit kompis med 6 vilda lodjur, i Mullsjö! Sammanlagt 150 lodjursobservationer på 9 månader! Jag ligger i lä, jag som vistas mycket i naturen har bara sett lodjur ca 15 gånger i det vilda, på 52 år, trots att jag bor i lodjurstäta Värmland.” (Drömbilden, 2011-08-26)

.
Glöersen formulerade också några specifika frågor där han bland annat tog upp mysteriet med ett vinterpälsat lodjur i juligrönskan, slutartiden för en skarp tornseglare i flykt mm. Jaktvårdskonsulentens text var genomtänkt och pekade på flera problem.

Två dagar senare, i blogginlägget Fuskaren Terje? tillbakavisade Terje hela Glöersens kritik.

Glöersens initiativ blev starten på en viktig debatt om det dokumentära naturfotografiet generellt och Terje Hellesös märkliga bildskapande specifikt.
Trots Terjes envisa nekande den kommande veckan lyckades snart andra debattörer och granskare föra frågan ytterligare steg framåt, mot det stora avslöjandet. Men det var med Gunnar Glöersens blogginlägg allt startade. Bra skrivet Gunnar!

.

.

Hej Göteborgs universitet!

Bloggredaktören med användarnamnet ”Lodjuren” har via e-post till terjadefoton@gmail.com, den 31 maj, från prefekt Lars Lindkvist tagit emot en kort kommentar på vår debattartikel i Göteborgs-Posten. Lars Lindkvist skriver:

”GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÖGSKOLAN FÖR FOTOGRAFI

dnr G 2012/225″

 ”Angående Flashbackgrävaren Henrik Roos inlägg på Göteborgs-Postens debattsida att han inte tycker att Högskolan för fotografi vid Göteborgs universitet förklarat varför Terje Hellesö anlitades som gästföreläsare på kursen Den frusna fotografens heta hjärta – om naturfotografi och sanningens politik.

Vi anser att vi har svarat utförligt på frågan i vår skrivelse den 3 maj och hänvisar till den.

Vänliga hälsningar

Lasse Lindkvist”

.

Med anledning av denna korta kommentar från LL samt vår debattartikel mm, vill påpeka ett par saker:

1. Debattartikeln i Göteborgs-Posten är författad av två personer, ni svarar bara en av dessa.

2. Med vår debattartikel i GP har flera människor givits möjlighet att ta del av viktig frågeställningar, som rör t ex vilka krav universitetet ställer på föreläsare utifrån upphovsrätt/fusk mm. Det är ju frågor som är (tyvärr) ständigt aktuella då Terje Hellesö ingalunda är den enda med föreläsarfunktion vid universitetet, som har påkommits med omfattande fusk.

När Göteborgs universitet nu sänder endast en kort skrivelse, där prefekten hänvisar till en tidigare skrivelse tillsänd bloggredaktionen Terjadefoton, så medverkar ju universitetet ej i ett öppet samtal där Göteborgs-Postens läsare ges möjlighet att följa diskussionen. Det är beklagligt, tycker vi. Frågor som rör fusk/universitetsvärlden har ett allmänintresse. Vi har också uppfattat att GP:s debattredaktion hade välkomnat en replik från er.

3. Vad gäller er beskrivning, i skrivelsen som ankom oss 2012-05-31, dnr G 2012/225, så har ni inte svarat på den fråga vi lyfter i debattartikeln ”Vi vill också gärna veta vilka etiska krav universitetet ställer på de föreläsare man anlitar och arvoderar.” Vi ställde även en sådan fråga i vår första skrivelse, 2012-04-26.

Vi ser fram mot en replik i GP från er, där vi förhoppningsvis er hur ni tar den tredje uppgiften på allvar och medverkar i en bredare diskussion av t ex den etiska frågan.

Det verkar en smula underligt när GU å ena sidan, hösten 2011 agerar för att sparka en professor för dennes forskningsfusk (med t ex manipulerade data i rapporter, artiklar mm) samtidigt som samma universitet några månader senare aktivt går ut och rekryterar, för en delkurs inom fotografi, en föreläsare som har ägnat sig åt ett omfattande fusk (med 100 bilder) där det även finns ifrågasättanden om den aktuella föreläsarens texter (mer här, här, samt i Fotnot 31).

Vår fråga om vilka etiska krav Göteborgs universitet ställer på de föreläsare ni anlitar och arvoderar – är en viktig fråga. Var går gränsen? Och finns det någon policy för de krav man ställer på föreläsarna? Frågan rör inte bara våra bloggläsare, därför har vi valt att låta GP publicera vår artikel. Det är bekymmersamt om universitetet inte törs samtala i GP om vilka etiska krav Göteborgs universitet ställer på de föreläsare ni anlitar och arvoderar. Vi ser fram mot ett samtal, där GU svarar oss i GP. Vi har inte fått svar än på den viktiga etiska frågeställningen om föreläsarkraven. Några av oss har börjat undra om ni alls ställer etiska krav på föreläsarna, eftersom ni så nogsamt undviker frågan.

PS: Har styrelseledamöterna tillsänts våra skrivelser? (26 april, 7 maj samt idag 1 juni)

Med vänlig hälsning

Terjadefoton / Flashbackgrävarna genom bloggredaktionen, 2012-06-01
terjadefoton.wordpress.com
https://twitter.com/#!/Terjadefoton
terjadefoton@gmail.com

BLOGGINLÄGG MED KORRESPONDENS:
Göteborgs universitets svar nr 2 (2012-05-07)
Göteborgs universitets svar. Vi svarar och påminner bl a om fråga 7. (2012-05-06)
Är Göteborgs universitet etiskt kravlösa angående föreläsare eller bara dåligt uppdaterade? (2012-04-26)

GP:
Låga etiska krav på universitetsföreläsare

.

DEBATT
gp.se

I höstas avslöjade vi, inom det anonyma grävkollektivet Flashbackgrävarna, det omfattande bildfusket som fotografen och författaren Terje Hellesö hade ägnat sig åt under förra året. Vi kunde visa att Hellesö hade tagit andra fotografers lodjursmotiv för att sen klistra in i sina egna bilder. Det rörde sig om upp mot 100 bilder.

När Göteborgs universitet (GU) och Högskolan för fotografi (HFF) nyligen anlitade Hellesö som föreläsare på kandidatprogrammet för fotografi, så lyftes många ögonbryn inte bara inom vårt stora grävarkollektiv utan bland såväl fotografer som andra som har intresserat sig för den ganska spektakulära fuskhistorien. En fotograf har anmält universitetet till Högskoleverket.

.
Tveksamt förhållningssätt
I diskussionerna kunde man urskilja kritiska röster som sa att det är anmärkningsvärt att anlita en föreläsare som har ett så tveksamt förhållningssätt till upphovsrätten som fotografen och författaren Terje Hellesö uppfattas ha. Utan att fördjupa oss i den frågan här och nu kan vi bara kort nämna att Hellesö under våren har anklagats för att ha publicerat andra författares texter, utan att referera till upphovsmännen. Flera bokshopar har stoppat marknadsföringen av Hellesös bok Min plats i ljuset (2005).

I vår skrivelse till universitetet (26 april) redogjorde vi därför för problematiken samt ställde en del frågor. Vi frågade bland annat om vilka krav universitetet ställer på de föreläsare de anlitar och arvoderar. Specifikt undrar vi över deras etiska krav. Från vårt perspektiv tedde det sig mycket anmärkningsvärt att anlita en föreläsare som inte förhåller sig korrekt till upphovsrättslagen vare sig det gäller andra personers fotografiska eller litterära verk.

I prefektens Lars Lindkvists svar till oss (2012-05-03) refereras till kursplanen, där vi kan läsa att

”I den här kursen undersöker vi naturens gestaltning i genren naturfotografi genom dess estetik, politik, historik och val av metoder.”

Prefekten bifogar också kursledarens motivering, och i en passus sägs

”Hellesö försvarar fortfarande naturfotografi som genre”

Vi reagerar på ovanstående samt även på prefektens uttalande i GP (7 maj) där det hävdas att Hellesö skulle vara ”perfekt” som universitetsföreläsare. Vi tycker fortfarande inte att GU har förklarat varför Hellesö skulle vara så värdefull som föreläsare att man anlitar honom, trots hans tveksamma förhållningssätt till upphovsrätten och omfattade bildfusk.

Prefekten säger om Hellesö att ”Han lurade en hel värld.” Av tempusvalet imperfektum skulle man kunna uppfatta det som att institutionen betraktar fusket men kanske även andra tveksamma upphovsrättsproblem som något redan avklarat.

.
Stor frustration
Inom fotografbranschen och framförallt bland de som sysslar med den dokumentära bilden, finns en stor frustration när man uppfattar att såväl vissa medieredaktioner som företrädare för Göteborgs universitet förminskar problemet. När institutionens prefekt Lars Lindkvist på fullt allvar hävdar att Hellesö skulle vara en perfekt föreläsare räcker det sen inte att institutionen, i sitt svar till oss den 3 maj, försäkrar att man inte försvarar Terje Hellesös agerande. Vi frågar oss i vilken grad man har beaktat omvärldens förtroende för universitetet.

Det är som att det i stället finns en slags ständig Terje-hajp, åt ena eller andra hållet, med inslag av att framställa fusket som något exotiskt. Lars Lindkvist verkar nästan bekräfta den bilden när han pratar om att ”hylla eller hata”. Redaktionen för Terjade foton och Flashbackgrävarna ser hellre ett mer nyktert förhållningssätt. Vi är till exempel fortfarande intresserade av varför universitetet anser att Terje Hellesö, med ett tveksamt förhållningssätt till upphovsrätten och erkänt omfattade bildfusk är så värdefull som föreläsare. Vi vill också gärna veta vilka etiska krav universitetet ställer på de föreläsare man anlitar och arvoderar.

.
Bloggredaktören  ”Lodjuren” för Terjade foton genom
Henrik Roos, fotograferande Flashbackgrävare

.

2012-05-11. Publicerad GP.se/nyheter/debatt ( 2012-05-17)

.

.

DEBATT: Låga etiska krav på universitetsföreläsare (GP.se, 2012-05-17)

.

.

.
MER
Kritiken mot Terje Hellesö kvarstår: fusk i flera karriärmässigt viktiga bilder (2006-2010)
Är Göteborgs universitet etiskt kravlösa angående föreläsare eller bara dåligt uppdaterade? (2012-05-26)
Fotnot 31 – om hur Terje Hellesö lurade universitetet (2012-05-06)
Göteborgs universitets svar. Vi svarar och påminner bl a om fråga 7. (2012-05-06)
Terje Hellesö plagierade svensk författare – försökte skaffa retroaktivt tillstånd (2012-04-20)
Eric Karlsson om att Terje Hellesö har tagit två kapitel: Jag har inte givit tillstånd (2012-04-20)
Söderhamns kommun m fl bidrog till utgivningen av Hellesös bok, som innehöll plagierad text (2012-04-15)
SR intervju: Hellesö nekar till Flashbackgrävarnas samtliga uppgifter. Vi: anmärkningsvärt! (2012-04-13)
Några samlade texter där Terje uttalat sig om ”äkthet”(terjadefoton.wordpress.com)
Terje Hellesös ifrågasatta lodjursbild – publicerad i tidning samt i den makulerade boken (Terjadefoton, 2011-09-16)
Mer om lodjursbilden som resulterade i en indragen fotobok

.
I ANDRA MEDIER
Hellesø terjade i Vejbystrand (HD, 2012-05-05)
Författare stämmer in i kritiken mot Hellesø (SR P4 Jönköping (2012-04-20)
Hellesö anklagas för ytterligare fusk. Nu finns bevis för att naturfotografen Terje Hellesö även har plagierat texter (SK, 2012-04-24)
Hellesö nekar till fel med texterna (SR P4 Jönköping, 2012-04-13)
SR.se, P1 Kulturnytt: Flashbackgrävarna: Terje Hellesö har kopierat texter (2012-04-12)

.

OKRITISKA ELLER MINDRE KRITISKA MEDIEINSLAG*:
Terje Hellesö föreläser om bildfusk (SR.se, Lasso, 2012-05-09)
Manipulerade bilder – fick jobb på Fotohögskolan (GP, 2012-05-07*)
Kulturnyheterna: från bluff till kurs (SVT, Kulturnyheterna, 2012-05-08, tillgänglig till 15 maj)

.

.
________
*) Där problematisering och analys helt saknas eller endast ytligt rör vid frågan om det verkligen är rätt när universitetet anlitar en föreläsare med ett tveksamt förhållningssätt till upphovsrättsfrågor.
- apropå sista stycket i debattartikeln ”exotiserande”.

*) Artikeln går inte särskilt djupt in i etiska frågor, nämner inte kritiken mot universitetet mm.

.

Karriärmöjligheterna ter sig mycket ljusa för dessa läraktiga fotografistudenter.

.
Blev det alltså alternativ A här?

.

.

.
.
UPPPDATERING: Flashbackgrävarna har arbetat hårt med granskningen av Fotografistudenternas bild.

Användaren Jamenvaddårå anklagade snabbt bilden för att vara terjad, medan Lodjuren läxade upp hen ordentligt. Jamenvaddårå gav sig inte utan efterlyste ett bildmontage eller en animering för att kunna analysera bilden mer grundligt. I en replik krävdes erroranalyser, bildmontage, animering och hela baletten. Några tyckte att dom, med hjälp av skjortmodellen fick upp ett spår. Osv här, här, här. I den dynamiska anonyma grävargruppen ifrågasätts man ständigt ”Förresten, jävla pojkrumsdetektiver, om man letar tillräckligt länge på Internet så hittar man till slut en gubbe som råkar likna terje.” Radhusbiff funderar över om motivet har drag från Nordamerika men Jamenvaddårå står på sig. SurputteNinja diskuterar pixlar och Lodjuren länkade till en bild men insåg att det inte stämde. Här presenteras nu legoboy ett bildmontage men Jamenvaddårå ifrågasätter vissa data. I något av slutinläggen tas både Gollum och Palme upp. Där står frågan och stampar. De noggranna Flashbackgrävarna vill inte förhasta sig. Det krävs massor av analyser och bevis innan det kan fastlås huruvida bilden skulle vara terjad eller helt enkelt vara en fin samkvämsbild.

Vår granskning fortgår. Under våren har vi avslöjat hur Hellesö publicerar andra författare och fotografers texter utan att ange detta. I april visade vi dessutom att Hellesö har använt nästan två hela kapitel ur författaren Eric Karlssons  Islandsbok (1990) och klistrat in detta i den egna boken Min plats i ljuset. Samma månad ser vi att Göteborgs universitet, Högskolan för fotografi har bjudit in Hellesö som föreläsare på kandidatprogrammet för fotografi. Vi publicerar då ett par artiklar om föreläsningsfrågan inklusive den mejlkorrespondens som finns mellan vår bloggredaktion och institutionens prefekt Lars Lindkvist.

.
Vi har publicerat ett par artiklar i frågan och informerar nu GP
Vi kontaktar också, vid ett par tillfällen Göteborgs-Posten och försöker fästa tidningens uppmärksamhet på frågan. Självklart berättar vi om vårt engagemang och den kritik vi har fört fram.

Igår morse, efter en av våra kontakter med GP, noterar vi, via scriptet MediaCreeper, hur man från GP:s redaktion börjar läsa våra artiklar om universitetsfrågan:

.

Därefter publicerade GP artikeln Manipulerade bilder – fick jobb på Fotohögskolan (GP, 2012-05-07). Bloggredaktionen blev förvånade över att det inte nämns hur vi har lyft frågan om universitetets inbjudan, än mindre nämns vår kritik eller den ideella men numer journalistprisade bloggen Terjadefoton. Detta alltså trots att MediaCreeper visar att våra artiklar om den aktuella universitetsfrågan är visade av er redaktion.

GP:s läsare ges alltså inte möjlighet att ta del av mejlkorrespondensen och inte heller ges en djupare inblick i problematiken.

.
Vi samverkar gärna med traditionella medieredaktioner
Vi arbetar ideellt men så professionellt vi förmår, utifrån våra medborgarjournalistiska förutsättningar. Sveriges Radio tilldelade oss i höstas priset Årets medieorm 2011. Prisjuryn menade att vårt arbete var ett utmärkt exempel på den framväxande journalistiken, där traditionella och sociala medieredaktioner samspelar med varandra. Den ideella medorgarjournalistiken kan här sägas tillhöra Journalistik 2.0 medan den traditionella journalistiken benämns 1.0. I en syntes bildar vi Journalistik 3.0

Vår granskning av Terje Hellesö  har utförts och utförs av många ideella grävare. Stora delar av vårt arbete skulle inte ha kunnat genomföras med de resurser som finns till buds på en normal traditionell medieredaktion. Vi välkomnar när gammelmedierna lyfter upp viktiga delar av vår granskning och bevakning. Vi ideella medborgarjournalister arbetar med att ta fram viktiga uppgifter som vi också sprider i egna artiklar – ni har möjlighet att öka genomslaget. Journalistiken vinner på ökad mångfald. Det finns också ett demokratiskt inslag i vår inkluderande medborgarjournalistik, vilket vi har skrivit om i en debattartikel här (sr.se, 2012-02-23).

Vi inser att dessa samspelsformer tar tid att utveckla. Vi är tålmodiga ibland men det händer att vi önskar att utvecklingen ska gå fortare. Vi, som brinner för journalistiken och som vill bidra till mångfald och ökad kunskapsspridning, ser ibland hur en traditionell medieredaktion rapporterar om något vi har publicerat – utan att berätta om vårt arbete i frågan. Det är otillfredsställande av flera skäl, t ex för att de som har lagt ner timmar ideellt på att arbeta med frågan gärna hade sett sig omnämnas. Men otillfredsställande också för att vi har ett äkta engagemang för det aktuella problemområdet och när  nu till exempel GP inte nämner den aktuella mejlkorrespondensen, hur vi har agerat för att belysa frågan och inte heller lägger in en länk till vår journalistiska blogg  – så ges inte frågan det djup och den bredd den annars kunde ha fått. Den saken är minst lika frustrerande – om inte mer – som att se hur en redaktion struntar i att ge oss cred.

.
Att länka mer kan vara både ganska schysst men också utvecklande
I början av året deklarerade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson att Expressen ska bli bättre både på att credda och att länka. Mattsson beskriver Expressens nya ambition bland annat såhär:

Editionschefen Magnus Alselind har tagit fram riktlinjer för att vi ska arbeta mer som exempelvis amerikanska medier, nämligen att inte bara ange källa till en sakuppgift utan att också oftare redovisa var rapporteringen började. Även om tidningen Expressen gått vidare på något i, säg, tv eller radio och fått fram egna nyheter ska vi gärna kredda den redaktion som satte saken på agendan.

Expressens förutsatser är goda. Journalistiken som helhet vinner på detta.

.
En enkel länk kan betyda så mycket:  ett mervärde, samverkande broar, fakta mm
I GP:s artikel saknar vi fortfarande uppgiften om hur hela diskussionen om Göteborgs universitet och Hellesöföreläsningen uppstod. Vill inte GP fördjupa sig i den delen hade det i vart fall gått att lägga in en kort mening innehållande också en länk till vår blogg, så kan läsaren själv söka mer bakgrundsfakta samt följa korrespondensen.

Från den ideella bloggredaktionens horisont vill vi framföra, till GP och till alla andra traditionella medieredaktioner: se oss som en resurs. Vi tar gärna fram bakgrundsmaterial för att sen kontakta er på olika sätt (telefon, mejl, pressutskick, debattartiklar mm). Förutsättningarna för ett hållbart utbyte oss emellan ökar, när vi visar varandra ömsesidig respekt – men minskar när den ene parten känner sig lite förfördelad. Från vårt håll länkar samt refererar vi alltid till publicerat material, när vi redogör för något som till exempel en traditionell medieredaktion har publicerat. Ni är hjärtligt välkomna att göra detsamma.  Många gånger är det möjligt att bredda journalistiken med inte alls särskilt stora åthävor. En länk, en referens och kanske lite cred ibland kan bidra till att man fortsätter berätta för en annan part inom journalistiken när någon är på gång – något som vi, ni och alla läsare vinner på.

Angående själva sakfrågan – att Göteborgs universitetet anlitade Terje Hellesö som föreläsare – tror vi att vi har en del att tillföra. Vi återkommer gärna till GP och ni är varmt välkomna att själva kontakta oss.

Vattna oss lite, så blir vi så glada och fortsätter vara ett ideellt och medborgarjournalistiskt komplement till er journalistik.

.

MER
NY: DEBATTARTIKEL från Terjade foton i GP: Låga etiska krav på universitetsföreläsare? (2012-05-16)
NY: Låga etiska krav på universitetsföreläsare (GP.se, 2012-05-16)
Är Göteborgs universitet etiskt kravlösa angående föreläsare eller bara dåligt uppdaterade? (Terjade foton, 2012-04-26)
Göteborgs universitets svar. Vi svarar och påminner bl a om fråga 7. (2012-05-06)
Fotnot 31 – om hur Terje Hellesö lurade universitetet (2012-05-06)

Manipulerade bilder – fick jobb på Fotohögskolan (GP, 2012-05-07)

Kritiken mot Terje Hellesö kvarstår: fusk i flera karriärmässigt viktiga bilder (2006-2010)
Terje Hellesö plagierade svensk författare – försökte skaffa retroaktivt tillstånd
Några samlade texter där Terje uttalat sig om ”äkthet”
Mer om lodjursbilden som resulterade i en indragen fotobok
Flashbackgrävarnas artikel på sr.se: Den inkluderande och demokratiserande medborgarjournalistiken (Terjade foton, 2012-02-23)